Vardag

Strategic Narratives

09:46 lördag 13 april 2019

Då var det dags för ett nytt inlägg! Det föregående inlägget handlade om hur företag kan positionera sig på en marknad, och hur ett företag kan hävda sig i konkurrensen. Efter att ha observerat och analyserat både omvärlden och organisationens position är nästa steg att skapa en plan (Gulbrandsen & Just, 2016:133). Det finns ett strategiskt synsätt som kallas för ”sense-making” vilket är ett begrepp som används för att beskriva hur företag förstår och skapar sin verklighet och mening (Gulbrandsen & Just, 2016:139f). Samtidigt som detta perspektiv utvecklades tillkom även ett annat, nämligen ett narrativt perspektiv. Det narrativa perspektivet fokuserar främst på tonen i språket i både tal och skriven text, samt hur det framförs för att tillsammans skapa betydelse och mening för företaget (Gulbrandsen & Just, 2016:144).

The world is changing all around us. To continue to thrive as a business over the next ten years and beyond, we must look ahead, understand the trends and forces that will shape our business in the future and move swiftly to prepare for what’s to come. We must get ready for tomorrow today. That’s what our 2020 vision is all about. It creates a long-term destination for our business and provides us with a ”Roadmap” for winning together with our bottling partners. (The Coca-Cola Company, n.d.).

Detta är en berättelse publicerad på Coca Colas hemsida vilket är ett företag som aktivt använder berättelser som strategi (Gulbrandsen & Just, 2016:144). Detta är en strategisk berättelse då Coca Cola förmedlar vart företaget står idag, samt var de är påväg och hur de ska arbeta i framtiden (Coca Cola, 2019). ”Taste the feeling”, som gick under #TasteTheFeeling, är en kampanj som Coca Cola skapade 2016 för att levandegöra idén om att dricka en Coca Cola. Denna kampanj använder en historieberättande strategi för att främst avspegla de känslomässiga aspekterna och för att hylla upplevelsen av att dricka en kall Coca Cola (Coca Cola, 2019).

Ett narrativt perspektiv gör att fokus flyttas från ren och skär marknadsföring, till att istället presentera en intressant berättelse som i något avseende ska beröra mottagaren. Genom detta kan ett företag förmedla sina värderingar och skapa emotionella band till sina målgrupper. Detta kan också bidra till att en känsla av samhörighet skapas mellan organisationens medarbetare genom att värderingar, visioner och mål kommer på agendan, vilket i sin tur kan bidra till en stärkt organisationskultur. Denna strategi har således en dubbel funktion då strategin både används som marknadsföring men också till att sammansvetsa och ena företaget internt.

Ett annat företag som arbetar med denna form av marknadsföringsstrategi är glassföretaget Ben & Jerry. Detta företag är till övervägande del uppbyggt på sin historia, och det är också det som gör att de skiljer sig från andra glassvarumärken. De allra flesta som konsumerar glassen, och för den delen övriga, har nog hört talas om berättelsen om hur företaget grundades i en renoverad bensinmack i USA 1978. På deras hemsida finns en tidslinje där man i kronologisk ordning kan läsa om deras historia och utveckling (Ben & Jerry, 2019). Genom dessa olika strategier om hur företaget förmedlar dess historia går det att betrakta som att Ben & Jerry’s varumärke har personifieras genom att företaget har etablerat en egen personlighet, vilket i det långa loppet bidrar till att glassens försäljning ökar. Detta genom att konsumenter skapar en relation till varumärket och vill förknippa sig med det, och blir därför ett attraktivt och självklart val när konsumenten väl står i frysdisken och ska välja glass, trots det höga priset.

En skärmbild från Ben & Jerry’s hemsida där man kan se tidslinjen om företagets historia.

 

Referenser
Ben & Jerry. 2019. Om Oss
https://www.benjerry.se/om-oss
Coca Cola. 2019. Mission Vision Values
https://www.coca-colacompany.com/our-company/mission-vision-values
Coca Cola. 2019. Behind the music
https://www.coca-cola.se/stories/behindthemusic
Gulbrandsen, Ib Tunby & Just, Sine Nørholm. (2016). Strategizing communication: theory and practice. 1. edition. [Frederiksberg]: Samfundslitteratur
Vardag

The Big Bang

21:17 onsdag 10 april 2019

Då var det dags för inlägg två av sex i denna bloggserie som handlar om strategisk kommunikation. Dagens inlägg kommer till en början att fokusera på Michael Porter’s femkraftsmodell som är synonymt med The Big Bang. Inte i det avseende att det var starten för livet på jorden, utan för att Porter kom med evolutionära teorier i hans bok ”Competitive Strategy” (Gulbrandsen & Just, 2016:68). Porter anser att det endast finns vissa strategier eller positioner på en marknad som är lönsamma för en organisation, och det är de som kan försvaras mot konkurrens. Porter hävdar därför att strategisk utformning bör ses som…

…attempts to achieve sustainable competitive advantage by preserving what is distinctive about a company. It means performing different activities from rivals, or performing similar activities in different ways. (Porter et al., 2011, p.3)

För att bestämma vilken strategi eller position en organisation borde/måste/kan inta på marknaden, är Porters femkraftsmodell ett bra verktyg. Modellen fungerar som en analytisk ram och bedömer hur hög konkurrensnivån är inom en bransch och vägleder på så sätt hur ett företag strategiskt kan placera sig i konkurrensen. De fem komponenterna är konkurrens från nya aktörer, leverantörers förhandlingsstyrka, kunders förhandlingsstyrka, substitut för produkten/tjänsten och konkurrens mellan befintliga aktörer. Den sistnämnda är den del i modellen som är påverkad och resultatet av övriga krafter i modellen. (Gulbrandsen & Just, 2016:69).

Konkurrensen på en befintlig marknad påverkas när ett nytt företag träder in, detta då det nya företaget vill inta en marknadsandel vilket pressar priser och kostnader hos övriga företag (Gulbrandsen & Just, 2016:70). Hur enkelt det är för ett nytt företag att träda in på en marknad påverkas av olika barriärer, vilket till exempel kan vara att stora resurser behövs för att bedriva verksamheten till att hitta ett företag som vill distribuera produkten. Om det finns flera alternativ att välja mellan för en konsument, blir konkurrensen mellan företagen högre än om det finns få alternativ (Gulbrandsen & Just, 2016:70f). Detta då få alternativ gör att köparen blir mer beroende av företaget och köparens makt blir därför låg. Finns det många alternativ att välja på är köparen oberoende av företaget och köpares makt blir hög. Om jag vill köpa en läskedryck kan jag välja mellan stora matvarubutiker som ICA och Coop till närbutiker som Circle K och Pressbyrån, i förhållande till om jag vill köpa en flaska vin då det endast finns Systembolaget som alternativ. Dock är inte detta en rättvis jämförelse då Systembolaget är ett monopol och har ensamrätt till försäljning av alkohol (Gulbrandsen & Just, 2016:79), men jag tycker att det är ett konkret exempel om hur detta förhållande mellan alternativ kan se ut.

Leverantörers förhandlingsstyrka innebär hur beroende en organisation är av en leverantör för att verksamheten ska fungera. Leverantörens kraft definieras därmed i hur många andra alternativ organisationen har att välja mellan (Gulbrandsen & Just, 2016:71). Om det finns många tänkbara leverantörer och företaget inte är beroende av leverantören kommer leverantörens förhandlingsstyrka vara låg. Vi tar hamburgerrestaurangen MAX som ett exempel för att beskriva detta ytterligare. MAX har positionerat sig genom att sälja mat bestående av svenska produkter och har tillsammans med Kronfågel tagit fram produkter som säljs i frysdisken och som dessutom belönats med utmärkelser (MAX, 2019). Kronfågel är således en viktig aktör då MAX byggt upp varumärket kring denna leverantör i och med svensk kyckling och dess position på marknaden, vilket gör att MAX är i en viss beroendeställning till denna leverantör. 

Ett substitut grundar sig i om en konsument kan ersätta en produkt eller tjänst med ett annat liknande alternativ. Om produkten eller tjänsten är lätt att byta ut, kan detta påverka ett företag genom förändrad prisnivå och andra villkor vilket i sin tur påverkar företagets lönsamhet (Gulbrandsen & Just, 2016:72). Coca Cola och Pepsi är exempel på produkter som verkar som substitut då dessa är nästintill identiska (enligt mig) och kan därför ersättas mot varandra. Om priset på Coca Cola skulle stiga, är det högst troligt att Pepsi’s försäljning skulle öka, och vice versa. Det som dock är viktigt att ha i åtanke är att konsumenter är olika styrda i denna fråga. Vissa människor är mer lojala ett specifikt varumärke än andra, och kan således inte tänka sig ett annat alternativ. Huruvida en produkt kan ersättas av ett substitut tror jag därför är starkt förknippat med företagets varumärkesarbete då det inte endast är skillnad i pris som avgör vilken produkt eller varumärke en konsument väljer, utan relationen till varumärket.

Konkurrensen mellan befintliga aktörer är den centrala delen i modellen och där graden av konkurrens inom en bransch bestäms genom summan av alla delar i modellen. Beroende på konkurrensnivån mellan olika företag kan en bransch påverkas och agera på olika sätt genom rabatterade priser, snabb introduktion av nya produkter, reklamkampanjer med en aggressiv karaktär eller genom förbättrad service (Gulbrandsen & Just, 2016:72f). Med utgångspunkt i dessa punkter går det att bedöma rådande konkurrens och hur branschen ser ut som helhet, om det till exempel råder en tillväxt eller en nedgång (Gulbrandsen & Just, 2016:73).

Porter’s femkraftsmodell ur boken ”Strategizing Communication”.

 

Referenser

Gulbrandsen, Ib Tunby & Just, Sine Nørholm. (2016). Strategizing communication: theory and practice. 1. edition. [Frederiksberg]: Samfundslitteratur
MAX. 2019. Max och Kronfågels kycklingburgare får utmärkelse
https://www.max.se/sv/Om-MAX/Presscenter/Max-och-Kronfagels-kycklingburgare-far-utmarkelse/
Vardag

Strategizing Communication

10:19 lördag 6 april 2019

Efter 10 veckors praktik är vi åter tillbaka i skolan igen! Ärligt talat känns det lite surt att börja studera igen, jag trivdes såå bra på min praktikplats! Förra veckan hade vi praktikseminarium både måndag och tisdag. Det var spännande att höra hur alla hade haft det, de allra flesta verkade nöjda och många nya erfarenheter rikare! I onsdags började vi den nya kursen, strategisk kommunikation B. Den tidigare kursen, strategisk kommunikation A, var nog den kurs som jag tyckte var roligast under första året så jag har höga förväntningar. Vi har fått i uppgift att skriva sex blogginlägg med olika teman som har utgångspunkt i boken ”Strategizing Communication”, som sedan även ska kopplas till en händelse i branschen eller i samhället. Så, kommande sex inlägg kommer alltså att handla om detta, jag hoppas kunna bidra med lite spännande läsning! 🙂

Vardag

Petter Stordalen

13:47 fredag 1 mars 2019

Igår fick jag följa med på invigningen av det nya Nordic Choice hotellet som ska byggas i Sundsvall vid Ågläntan. Petter Stordalen var givetvis på plats och tog första spadtaget med grävmaskinen vilket var väldigt underhållande 🙂 Han hade en egen lite show och vilken energi han spred! En sak han sade som fastnade hos mig var ”Jag älskar att se byggkranar, för då vet jag att det är utveckling på gång”, jag tror att många (inklusive jag själv), tycker det är lite omständigt när det byggs om för man måste köra andra vägar, det bullrar och allt annat som kommer till. Det är lätt att alla fördelar glöms bort i irritationen. Men, det innebär faktiskt också att det är något nytt, som är bättre, på gång! Vi ska vara tacksamma över att vi bor i en stad som väljer att satsa och utvecklas.

Vardag

E-handelsdagen

15:38 torsdag 4 oktober 2018

Dock fel företagsnamn!

Igår var jag på E-handelsdagen som höll till på Södra Berget! Dagen var fullspäckad med flera duktiga och inspirerande föreläsare där gemensamma temat var e-handel och digitala kanaler. En av höjdpunkterna var Boris Lennerhov, Gekås Ullareds VD, som höll en föreläsning om Ullareds resa och hur de arbetat för att behålla deras koncept trots den ökade e-handeln som är ett stort hot! Jag kom hem med mycket inspiration, tankar och funderingar som jag kommer att bära med mig i mitt jobb. Nu är det dock dags att plugga, imorgon väntas tenta i vetenskaplig metod!

Vardag

Första året

12:16 fredag 8 juni 2018

Moa & Josefin.

Då var tentan i marknadskommunikation skriven och första året på kommunikations- och PR programmet är avklarat! Det känns som att det var igår som man satt och nötte begrepp inför första tentan i september, men vi har nu hunnit avverkat sex tentor. Jag känner mig nöjd med mitt första år, jag har genomgående haft bra betyg men det viktigaste är att jag känner att jag lärt mig väldigt mycket. Med andra ord, det jag pluggat på har satt sig på hårddisken, och inget som jag glömt några dagar efter en tenta. Det ska nu bli skönt att vila huvudet från böckerna i några veckor innan vi kliver på år två av utbildningen i höst!

Vardag

Marknadskoordinator

18:55 torsdag 31 maj 2018

Jag kan nu stolt berätta att jag fått mitt första jobb inom min bransch som marknadskoordinator på ett teknikföretag! Det känns både stort och väldigt spännande! I denna bransch är det stor konkurrens om jobben och jag har hållit utkik efter något passande jobb och det känns därför extra skönt att avrunda första året med just ett sådant jobb. För mig känns det viktigt att komma in och samla erfarenhet tidigt för att börja samla verktyg i ryggsäcken men även för att kunna ”stå” sig den dagen man tar examen och är redo för heltidsjobb! 🙂

Common phrases by theidioms.com