The three A’s

09:53 onsdag 17 april 2019

Då har vi kommit till det sista inlägget i denna bloggserie om strategisk kommunikation! I detta avslutande blogginlägg kommer jag att diskutera om ”The three A’s”, vilka är Assemblages, Affordances and Agency. Organisationers strategiska kommunikation kan beskrivas och sammanfattas genom dessa tre synsätt. Assemblages kan beskrivas som socio-materiella nätverk som är tillfälligt stabila och ordnade konstellationer av människor och icke-människor. Det andra synsättet Affordances innefattar strategiska verktyg och handlingsmöjligheter som finns oavsett om en aktör gör något eller inte med dem. Affordances är en koppling mellan en mänsklig aktör och en teknologisk, där det finns möjlighet till interaktion men som inte är själva interaktionen i sig. Agency handlar om relationen mellan individer och verktyg som en organisation erbjuder och använder. Strategisk kommunikation kan beskrivas som ett nätverk av aktörer (assemblages), som begränsas och möjliggörs av olika handlingsmöjligheter (affordances), samt möjligheter som realiseras i konkreta handlingar (agency) (Gulbrandsen & Just, 2016:322f). Detta kan även beskrivas och besvaras genom frågeställningar utifrån ”The triple A model” (Gulbrandsen & Just, 2016:329):

Assemblages – Vilka är inblandad?
Affordances – Vilka alternativ finns?
Agency – Vilket alternativ väljs?

”An action possibility available in the environment”

På följande sätt definierar James Gibson affordances och i boken ”Strategizing Communication” ger Gibson fler exempel på hur detta kan te sig. För att förtydliga så innebär detta att affordances är något som existerar i en situation där en aktör involverar ett material eller verktyg med specifika egenskaper. Detta erbjuder aktören olika möjligheter till hur det kan användas och utnyttjas, beroende på situationen (Gulbrandsen & Just, 2016:324). En bokhylla är till för att förvara böcker, vilket troligtvis var tillverkarens avsikt vid framtagandet av produkten. Detta hindrar mig dock inte från att använda hyllan till att förvara andra produkter, till exempel porslin och glas. Detta gör att jag som individ använder produkten utefter vad jag ser för möjligheter och egenskaper hos produkten och i vilket syfte jag köpt den. Ett mer konkret exempel på affordances är Facebook som är en koppling mellan en mänsklig aktör och en teknologisk (Gulbrandsen & Just, 2016:322). De som skapat Facebook har en tanke om hur plattformen ska fungera och användas, samtidigt som jag som har ett eget konto kan använda plattformen och verktygen i det syfte jag vill och som intresserar mig. Som tidigare nämnt, blir Facebook ett verktyg som öppnar upp och ger möjlighet för interaktion men som inte är själva interaktionen i sig.

 

Referenser
Gulbrandsen, Ib Tunby & Just, Sine Nørholm. (2016). Strategizing communication: theory and practice. 1. edition. [Frederiksberg]: Samfundslitteratur

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply