Greta Thunberg

18:00 söndag 20 oktober 2019

Att vara aktivist innebär att det finns något man vill påverka eller förändra i samhället. Det kan vara allt ifrån miljö- och hållbarhetsfrågor till djurhållning, men oftast är det något man har ett brinnande intresse för eller något som väcker starka känslor. Det finns många olika definitioner om vad aktivism är, men kort och gott är en aktivistgrupp en grupp med två eller flera individer vars uppdrag är att påverka samhället eller en viss målgrupp genom olika metoder och handlingssätt (Coombs, J.Holladay, 2010:81f). Veil et al. (2015:104) definierar det som en process där grupper av människor utövar press på organisationer eller institutioner för att förändra praxis, policys eller förhållandena som aktivisterna tycker är problematiska. När jag tänker på aktivism tänker jag genast på när Greenpeace besökte SCAs fabrik Östrand där syftet var att få SCA att sluta avverka naturskog. Greenpeace försökte stoppa transporter till- och från fabriken och klättrade upp på sodapannan för att hänga upp en banderoll (SCA, 2017). 


”Stop wiping away forests”. Foto: Jari Stahl.

Aktivism är något som vi alla på ett eller annat sätt stöter på i mer eller mindre utsträckning, antingen medvetet eller omedvetet. Facebook var tidigare en plattform där man läste om vad ens vänner haft för sig på dagarna, medan det nu har utvecklats till att mer bli ett forum där man tar ställning och engagerar sig i olika frågor. Det cirkulerar otaligt med inlägg som lyder “dela inlägget för att visa ditt stöd”, “skriver under denna lista för att vara med och påverka”, “bidra till en förändring du också!” etc. Detta är i vart fall min uppfattning. Och att klicka på “Gilla” eller “Dela” kräver ingen vidare ansträngning, samtidigt som innehållet och budskapet kan bidra till fortsatt spridning till sympatisörer och potentiella sympatisörer. Alla är nog mer eller mindre aktivister, iallafall på internet.

Personer som arbetar med PR ser internet som ett hot då det kan stärka aktivister och få dessa grupper att snabbt öka i antal. Detta genom dagens plattformar och effektiva kommunikationskanaler som också i många fall har en stor publik men också lång räckvidd, mot en låg kostnad. Dessutom ses aktivism och aktivister inom PR-branschen som motståndare för organisationer, och organisationer har därför behövt utnyttjat kraften i PR för att överkomma eller handskas med dessa hinder (Coombs, J.Holladay, 2010:81). Att aktivister ses som ett hot av företag är förståeligt, Veil et al (2014:106) hävdar dock att lösningen för företag är inte att ignorera aktivister. Detta då aktivisterna kan komma att öka i antal och därmed skapa ännu större påverkan på företaget och dess rykte. Istället ska företaget bemöta berörda frågor och aktivisternas oro (Ibid).

Miljöaktivisten Greta Thunberg. Foto: Reuters

“Aktivism fungerar. Så agera”.
(Greta Thunberg, 2019)

Greta Thunberg skriver på sitt Twitter konto den 11 oktober 2019, att aktivism fungerar. Detta skrev hon för att hylla de aktivister som protesterat mot planerna av att införa naturgas i Göteborgs hamn, detta genom att aktivisterna blockerade infarten till hamnen (Byström, 2019). Denna klimatrörelse startade redan under 2018 i form av “Fridays for future” där Greta uppmanade skolelever att strejka för att påverka klimatförändringarna. Greta strejkade i två veckor utanför riksdagshuset och krävde att regeringen skulle minska utsläppen med 15% per år. Den 20 september ledde Greta en klimatstrejk i New York som omfattade 4 miljoner människor från totalt 161 länder (Woodward & De Luce, 2019). I artikeln “Så blev Greta Thunberg störst på sociala medier” skriven av Hugo Ewald (2019), framgår det att på mindre ett år har Greta gått från att vara en okänd person till att bli en av Sveriges mest kända personer. Idag har hon totalt över 12 miljoner följare på Instagram, Facebook och Twitter (Ewald, 2019). Greta är inte bara en miljöaktivist, utan hon är också en influencer. Denna explosiva globala ökning hade inte varit möjligt om det inte vore för internet och dess effektiva spridning av information, i kombination med Gretas berörande budskap. Heja Greta!

 

Referenser

Byström, Max. 2019. Thunberg efter beslut om naturgas – “aktivism funkar”. Omni. 11 oktober
https://omni.se/thunberg-efter-beslut-om-naturgas-aktivism-funkar/a/EWEmy2 (Hämtad 2019-10-19)

Coombs, W. Timothy & Holladay, Sherry J. (2010). PR strategy and application: managing influence. Chichester, U.K.: Wiley-Blackwell

Ewald, Hugo. 2019. Så blev Greta Thunberg störst på sociala medier. Dagens Nyheter. 13 oktober.
https://www.dn.se/nyheter/sverige/sa-blev-greta-thunberg-storst-pa-sociala-medier/ (Hämtad 2019-10-19) 

SCA. 2019. Greenpeace aktion mot Östrads massafabrik
https://www.sca.com/sv/om-oss/Media/nyheter-och-pressmeddelanden/2017-10/greenpeace-aktion-mot-ostrands-massafabrik/ (Hämtad 2019-10-19)

Veil, Shari R., Reno, Jenna, Freihaut, Rebecca & Oldham, Jordan (2015). Online activists vs. Kraft foods: A case of social media hijacking. Public Relations Review. 41 (1) pp.103–108

Woodward, Aylin & De Luce, Ivan. 2019. “How 16-year-old Greta Thunberg became the face of climate-change activism”. Business Insider. 24 september. https://www.businessinsider.com/greta-thunberg-bio-climate-change-activist-2019-9?r=US&IR=T (Hämtad 2019-10-19)

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply