Browsing Category

Vardag

Vardag

Rykte & anseende – A & O?

14:35 tisdag 29 oktober 2019

Reputation management har tidigare hamnat i periferin, men som på senare tid snabbt blivit en central del i public relations. Detta utifrån forskning om vilka positiva fördelar ett gott rykte och anseende kan tillföra organisationen. Anseende kan förklaras genom hur företagets intressenter och omvärld uppfattar organisationen, vilket innebär att intressenter sitter i en viss maktposition genom att kunna påverka hur företag agerar och uppfattas (Coombs & Holladay 2010:167f).

Positiva fördelar med ett gott anseende kan bland annat vara att kunder blir mer villiga till att konsumera en vara eller tjänst, bidra till förhöjd motivation hos medarbetare, positiv publicitet i media samt positiva effekter finansiellt (Coombs och Holladay 2010:170). Med detta sagt så finns det flertalet fördelar för en organisation att bygga och underhålla ett gott rykte och anseende. Ett negativt anseende kan istället skapa motsatta effekter, och om inte konsumenterna delar företagets värderingar, åsikter och övriga beteenden kommer det att påverka företaget i allra högsta grad. Detta kan yttra sig genom att kunder tar avstånd och visar missnöje mot företaget, något som också kan komma att sprida sig lavinartat i sociala medier. Det är därför avgörande att organisationens identitet stämmer överens med omgivningens värderingar (Coombs & Holladay, 2010:175). 

I artikeln “Svenska företag brister i kunskapen om anseende” (2019) framkommer det att forskning visar på tio faktorer som är av vikt för ett företags anseende vilka är; etik, arbetsmiljö, ekonomi, ledarskap, vision, miljö- och samhällsansvar, kundfokus, kvalitet, pålitlighet och känsla. Det är inom dessa kategorier som ett anseende antingen byggs, eller raseras. Vidare nämns IKEA, Volvo och ICA som starka varumärken, medan Danske Bank och Swedbank placerar sig i slutet av listan (Resumé, 2019). 

Foto: Espresso House.

Ett företag som de senaste veckorna fått sig en ordentlig törn är Espresso House som just nu är den mest omnämnda cafékedjan av influencers, men inte för deras kaffe utan för kackerlacksinvasion (Nilsson, 2019). Detta har fått ett rejält scoop och det finns mycket som har kommit upp till ytan i samband med detta. Bland annat har skadedjursanerare skjutit råttor med gevär inne på restaurangen för att nästkommande dag öppna som vanligt. Samtidigt svarar Sverigechefen Stina Möller att hygien och livsmedelshantering är områden som prioriteras (Tronarp, 2019). Dessutom vittnar medarbetare om att Espresso House hotar anställda att betala böter på 12 500 kr till Skatteverket om dem skulle missa att fråga en kund om kvitto eller glömt att logga in sig i personalsystemet (Larsson, 2019). 

De faktorer som tidigare nämnts som framgångsfaktorer i att bygga ett gott anseende, är flera punkter Espresso House misslyckats med vilket påverkar företaget i flera avseenden (Coombs & Holladay, 2010:175). Att Sverigechefen hävdar att hygien och livsmedelshantering är prioriterade områden, är en klen tröst och inget som får mig att ändra min redan förändrade bild. Jag var påväg in på Espresso House tidigare i veckan, men i samma sekund som jag skulle öppna dörren fick jag en tankeställare att ”hit kan jag ju inte gå”. Detta baserat på all information jag läst och hört om företaget. Espresso House’s identitet stämmer inte länge överens med mina värderingar (Coombs & Holladay, 2010:175). Från att ha varit ett stort fan, väljer jag nu andra caféer. Och jag är rätt övertygad om att det är fler, som gör precis samma sak. Det återstår att se om Espresso House lyckas bygga upp mitt förtroende igen.

 

Referenser

Coombs, Timothy.W & Holladay, Sherry.J. (2010). PR Strategy and Application – Managing influence. Chichester, U.K.: Wiley-Blackwell

Larsson, Ebba. 2019. Espresso House hotar anställda betala böter. Expressen. 2 oktober.
https://www.expressen.se/dinapengar/espresso-house-hotar-anstallda-betala-boter/ (Hämtad 2019-10-29)

Nilsson, Thomas. 2019. Kackerlackinvasion gjorde Espresso House till mest omnämnda cafékedjan. Resumé. 2 september.
https://www.resume.se/alla-nyheter/nyheter/kackerlacksinvasion-gjorde-espresso-house-till-mest-omnamnda-cafekedjan/ (Hämtad 2019-10-29)

Resumé, 2019. Svenska företag brister i kunskapen om anseende
https://www.resume.se/alla-nyheter/opinion/svenska-foretag-brister-i-kunskapen-om-anseende/ (Hämtad 2019-10-29)

Tronarp, Gustaf. 2019. Sköt råttor med gevär inne på Espresso House. Aftonbladet. 5 oktober.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4qGomV/skot-rattor-med-gevar-inne-pa-espresso-house (Hämtad 2019-10-29)

Vardag

Ansvarsfullt företagande

19:31 torsdag 24 oktober 2019

Corporate Social Responsibility förkortas CSR, och handlar om hur en organisation tar ansvar för dess påverkan i samhället. Idag är det mer en nödvändighet än en valmöjlighet att företag ska arbeta med CSR, och företagen behöver därför utöver ekonomiska faktorer också ta hänsyn till sociala och miljömässiga faktorer (Coombs & Holladay 2010:261f). Kärnan i CSR arbetet handlar om att hantera relationen mellan organisationen och samhället (Ibid). CSR betraktas även som en av de effektivaste metoderna för att skapa engagemang hos kunder, framförallt i sociala medier. Denna globala rörelse av dagens medvetna konsumenter ställer krav på att organisationer involverar CSR i deras arbete och kommunicerar varumärkets värden. Det är viktigare än någonsin för företag att uppfattas som respektabla och socialt ansvarsfulla organisationer i dagens moderna samhälle (Uzunoğlu, Türkel, Yaman Akyar 2017, 989-990). 

När jag tänker på ett företag som är gott föredöme för CSR arbete tänker jag genast på ICA. ICA är också ett företag som är högt rankad i “Förtroendebarometern” och ligger på plats nummer tio. I ”Förtroendebarometern” i kategorin för endast företag, ligger ICA på plats nummer tre med Systembolaget och IKEA placerade ovanför (Medieakademin, 2019). Kanske detta också hänger ihop med varandra – att ICA ligger i framkant i CSR arbete och även har högt förtroende? Jag tror det.

När jag syftar på ICA tänker jag framförallt på deras kampanjer med Cancerfonden och Rosa Bandet som varje år pågår under oktober månad. Detta är dock inte svårt att missa när flertalet produkter färgas rosa och där en del av summan går till cancerforskningen. ICA har stöttat både Cancerfonden och Rosa Bandet i flertalet år, och är således vält etablerat. Under förra årets kampanj samlades 46 miljoner kronor och alla pengar som samlas in går direkt till svensk cancerforskning (ICA, 2019). I artiklen ”ICA anses ta stort samhällsansvar” (2019) framkommer det också att ICA är listad på plats nummer åtta bland arbetsgivare som anses ge mest tillbaka till samhället. Att jag direkt förknippar ICA med gott CSR arbete är nog därför inte konstigt med tanke på att flera källor tyder på samma sak. Glöm inte att kolla in ICAs berörande reklamfilm ovan för oktober månad om du inte redan gjort det, det är svårt att inte bli berörd!

Ett annat företag som jag uppmärksammat är Pågen och samarbetet med simmerskan Sarah Sjöström och Bröstcancerförbundet. Tillsammans har de specialdesignat en baddräkt som man kan lägga bud på via Tradera (Pågen, 2019). Totalt auktioneras tolv baddräkter ut, där alla pengar går till cancerforskning och till att underlätta vardagen för cancerdrabbade (Tradera, 2019). Budet ligger vid denna tidpunkt på 15 546 kr. Jag har aldrig tidigare sett Pågen i något liknande sammanhang, men genom att se denna kampanj får jag genast en positivare inställning till varumärket, utan egentligen någon närmare information. Detta genom att företaget kommunicerar något mer utöver brödreklam, vilket signalerar att Pågen är ett ansvarsfullt företag och resulterar i positiva effekter på mig som konsument genom att jag vill köpa produkten, för att samtidigt kunna stötta kampanjens syfte (Coombs & Holladay 2010:261).

Min uppfattning är att människor vill kunna identifiera sig med produkter och tjänster som de konsumerar och framförallt med varumärket som står bakom. Om inte konsumenten delar företagets värderingar, kommer kunden mest troligt inte vilja förknippas med företaget i fråga. Dagens digitala samhälle handlar till stor del om att publicera bilder och inlägg, att då visa sig med produkter och varumärken som inte ses ”rumsrena” av omgivningen är något jag vågar hävda alla vill undvika. Konsumenter är idag mer medvetna (Uzunoğlu, Türkel, Yaman Akyar 2017, 989-990) än någonsin tidigare. Att kunder anses vara mer medvetna, tror jag också till stor del beror på att samhället ställer krav på det. Alla vill passa in.


Referenser

Coombs, Timothy.W & Holladay, Sherry.J. (2010). PR Strategy and Application – Managing influence. Chichester, U.K.: Wiley-Blackwell

Nyman, Pontus. 2019. ICA anses ta stort samhällsansvar. Dagens Handel. 26 augusti.
https://www.dagenshandel.se/article/view/673333/ica_anses_ta_stort_samhallsansvar (Hämtad 2019-10-24)

ICA. 2019. Cancerfonden
https://www.ica.se/ica-tar-ansvar/sponsring/cancerfonden/ (Hämtad 2019-10-24)

Medieakademien, 2019. Förtroendebarometern 2019
https://medieakademien.se/wp-content/uploads/2019/03/F%C3%B6rtroendebarometern-2019-1.pdf (Hämtad 2019-10-24)

Pågen, 2019. Sarah Sjöström
https://pagen.se/sortiment/lingongrova/sarah-sjostrom/ (Hämtad 2019-10-24)

Tradera, 2019. Bröstcancerförbundet
https://www.tradera.com/charity/brostcancerforbundet (Hämtad 2019-10-24)

Uzunoğlu, Ebru, Türkel, Selin & Yaman Akyar, Burcu (2017). Engaging consumers through corporate social responsibility messages on social media: An experimental study. Elsevier. 43(5), pp.989-997 https://www-sciencedirect-com.proxybib.miun.se/science/article/pii/S0363811116303836?via%3Dihub

Vardag

Influencers eller inte?

17:28 onsdag 23 oktober 2019

Vad är en influencer? Enligt Glucksman (2017:77) handlar det om processen där man identifierar, engagerar och supportar individer som för dialog med varumärket och dess kunder. Denna form av marknadsföring har blivit central i sociala medier, vilket har skapat möjligheter för företag att nå ut till konsumenter via fler plattformar (ibid). Syftet är att kunder ska bli mer villiga till att konsumera en viss produkt eller tjänst, när en känd profil syns i sammanhanget (ibid). Influencers uppfattas också i många fall som mer trovärdiga än traditionell reklam, detta genom att reklamen vävs in i ett vardagligt sammanhang (De Veirman, Cauberghe & Hudders 2017:798). Detta i kombination med att följarna ser upp till influencern och vill bära samma produkter, gör att kunden blir villig till att köpa produkten vilket bidrar till ökad försäljning (Sharma 2016:47). 

Jag följer många influencers, främst på Instagram och YouTube. Margaux Dietz, Helen Torsgården och Kenza Zouiten är tre influencers jag följer aktivt. Jag vågar därför påstå att jag har relativt god koll på hur influencer marketing fungerar och hur det yttrar sig. Influencers visar i tid och otid upp produkter i deras kanaler, viss reklam är enklare att urskilja medan annan reklam kan vara mer dold. Det kan vara alltifrån mobilskal från Ideal of Sweden till Twistshake produkter för bebisar. Ibland kan en robotdammsugare dyka upp. Det är allt möjligt. Det är heller inte helt ovanligt att samtliga produkter dyker upp hos samtliga influencers under samma tidpunkt. Vissa kampanjer och produkter är således väldigt svåra att missa. Effektivt? Svar: ja. Tröttsamt? Svar: ja. 

Denna klocka från Daniel Wellington, har nog ingen som använder sociala medier kunna missat. Har man missat den har man gjort det bra. Jag är trött på att se denna klocka, överallt. Denna massiva marknadsföring ger motsatt effekt på mig. Att alla influencers promotar denna, gör att jag också tappar förtroende för influencersen vilket jag tror grundar sig i att det är ren och skär reklam oavsett hur många gånger de hävdar att klockan är deras favorit. Detta påverkar dock mest mig som person genom att jag inte känner mig manad till att införskaffa klockan. Men, vissa samarbeten kan också direkt skada influencern och dess förtroende i större utsträckning. Den senaste influencern som varit i blåsväder är Kenza Zouiten genom hennes samarbete med Visit Dubai i form av en lyxsemester som media nämnt det (Oxblod, 2019). Här nedan är en bild från Kenza’s Instagram där Amnesty Norge har riktat skarp kritik mot hennes agerande och hon har även fått flera rubriker i tidningarna. Kommer detta att påverka följarnas förtroende och framtida samarbetspartners till Kenza? Högst troligt, ja.

I artikeln ”Skrämmande lågt förtroende för influencers” (2019) skriven av Mandy Ericsson, framgår det att majoriteten av alla internet användare har lågt förtroende för influencers. I vanliga fall har en användare 8% förtroende för det som personen läser på Instagram och Facebook, men är avsändaren en influencer sjunker förtroendet till 4%. Vad är då min uppfattning om marknadsföring via influencers? Jo, majoriteten klickar jag för det mesta förbi, medan några kan locka mig till att faktiskt köpa produkten. Detta händer dock inte alltför ofta, snarare väldigt sällan. Att samma produkter dyker upp hos majoriteten av influencers får mig också att reagera och svikta i förtroende, det kan inte vara ett sammanträffande att vissa influencers börjar använda och rent utav älska vissa produkter från en dag till en annan, eller hur?

 

Referenser 

De Veirman, M., Cauberghe, V. & Hudders, L. (2017). Marketing through Instagram influencers: the impact of number of followers and product divergence on brand attitude. International Journal of Advertising, 36:5, 798-828, DOI: 10.1080/02650487.2017.1348035

Ericsson, Mandy. 2019. Skrämmande lågt förtroende för influencers
https://www.dagensanalys.se/2019/05/skrammande-lagt-fortroende-for-influencers/ (Hämtad 2019-10-23)

Glucksman, Morgan. 2017. The Rise of Social Media Influencer Marketing on Lifestyle Branding: A Case Study of Lucie Fink. The Elon Journal. 77-87.

Oxblod, Aino. 2019. Kritiken mot Kenza – för lyxsemestern utomlands. Expressen. 28 oktober.
https://www.expressen.se/noje/kritiken-mot-kenza-for-lyxsemestern-utomlands/ (Hämtad 2019-10-23)

Sharma, S. (2016). Beauty under the influnce – Why trust is at the center of the industry’s influencer marketing revolution. Allured Business Media. Vol 184, No 7. S.

Vardag

Snabbast vinner?

17:17 tisdag 22 oktober 2019

Realtidsmarknadsföring, som förkortas RTM, är en form av marknadsföring som blir allt mer vanlig och ett resultat av teknologins utveckling och konsumenters förändrade beteenden (Kallier, 2017:126). Att långsiktigt och strategiskt planera kampanjer är inte längre en effektiv strategi, utan det handlar istället om att vara först på bollen och vara flexibel och kreativ (Meerman Scott, 2013:8f). Frågan är om det alltid är bäst att vara först? 

Realtidsmarknadsföring handlar om att använda flera kommunikationskanaler för att skapa engagemang hos kunder baserat på aktuella händelser i realtid. Detta innebär att organisationer behöver vara uppdaterad om saker och ting som sker i dess omvärld, för att sedan kunna använda detta till organisationens fördel och vinning. För att det ska klassas som realtidsmarknadsföring behöver gensvaret ske inom en kort tidsperiod. Det vanligaste verktyget som används vid realtidsmarknadsföring är sociala medier. Detta inkluderar bland annat Facebook, Twitter, YouTube och Instagram. De sociala plattformarna tillåter organisationen att kommunicera med kunden i realtid och genom detta ges feedback direkt från kunden (Kallier, 2017:126f). 

Realtidsmarknadsföring kan delas in i tre kategorier vilka är automatiserad RTM, personlig RTM och marknadskampanjer utvecklade i realtid (Kallier, 2017:127). Automatiserad realtidsmarknadsföring handlar om att skicka rätt budskap vid rätt tillfälle, och personlig realtidsmarknadsföring handlar om att kunden får personliga erbjudanden baserat på till exempel tidigare köp och vanor. Ett företag som arbetar med både automatiserad realtidsmarknadsföring och personlig realtidsmarknadsföring är modeföretaget Zalando. Här nedan är ett exempel på två notiser jag fått av Zalando, detta efter jag varit inne i webshoppen och lagt ett par klackar i varukorgen, men som jag tillslut beslutade mig för att inte köpa. Efter 45 minuter får jag en påminnelse i min mobiltelefon, som direkt får mig att börja överväga mitt beslut om huruvida jag ska köpa skorna eller inte. Detta har högst troligt påverkat flertalet kunder att gå från övervägande till köp.

Automatiserad realtidsmarknadsföring.


Personlig realtidsmarknadsföring. 

I artikeln ”Zalando lanserar ny varumärkespositionering – hyllar fritänkare” (2019) framgår det att Zalando arbetar för att bygga ett känslomässigt varumärke och skapa ett emotionellt band till sina kunder, vilket också i framtiden kommer ligga till grund för alla deras marknadsinsatser (Törner, 2019). Zalando har länge fokuserat på att anpassa kundernas upplevelse, och det som väntar härnäst är vidare utveckling inom artificiell intelligens och maskininlärning för att höja användarupplevelsen. Zalando har 28 miljoner kunder, och 300 miljoner besökare varje månad (Ibid). Automatiserad- och personlig realtidsmarknadsföring är med all sannolikhet något vi kommer se ännu mer av från Zalando. Kanske är det också denna form av marknadsföring som bidrar till deras framgång? 

Något som går hand i hand med realtidsmarknadsföring är newsjacking. Newsjacking innebär att man tar efter en pågående trend eller nyhet, och injicerar företagets idéer i nyhetshistorian för att sitt eget budskap ska ges uppmärksamhet. Newsjacking är kraftfullt, men avgörande för dess framgång är att det sker i realtid (Meerman Scott, 2013:7). Ett företag som varit snabba på att snappa upp händelser i sin omgivning och använt marknadsföring i realtid är IKEA. Apple’s Mac Pro blev vid lanseringen förknippad med ett rivjärn, och IKEA var då snabba med att släppa en ”look-alike” som resulterade i kampanjen här nedan. En detalj är att de använt ett litet ”i” vid namnet, iDEALISK, vilket är starkt förknippat med Apple (Carter, 2019). Det finns en viss humor i detta, att om inte budgeten räcker till en Mac Pro, är detta rivjärn från IKEA ett alternativ som fyller samma estetiska behov.

Referenser

Carter, Dom. 2019. IKEA takes a bit out of Apple in hilarious new ad. Creative Bloq. 11 juni.
https://www.creativebloq.com/news/ikea-cheese-grater-ad (Hämtad 2019-10-21)

Kallier, Safura M. 2017. The influence of real-time marketing campaigns of retailers on consumer purchase behavior. Econjournals. Vol 7. Nr. 3. 126-133. 

Meerman Scott, David. 2013. Newsjacking – How to Inject your Ideas into a Breaking News Story and Generate Tons of Media Coverage. Wiley. E-bok.
https://www.davidmeermanscott.com/hubfs/documents/Newsjacking-free-excerpt.pdf?fbclid=IwAR0bQgW00KjAjY9l8Am5k_BeaovWvu7gSVxWcOFsngl-HHqzyrAwZqabNgg (Hämtad 2019-10-21)

Törner, Amanda. 2019. Zalando lanserar ny varumärkespositionering – hyllar fritänkare. Resumé. 10 september.
https://www.resume.se/alla-nyheter/nyheter/zalando-lanserar-ny-varumarkespositionering-hyllar-fritankare/ (Hämtad 2019-10-21)

Vardag

Greta Thunberg

18:00 söndag 20 oktober 2019

Att vara aktivist innebär att det finns något man vill påverka eller förändra i samhället. Det kan vara allt ifrån miljö- och hållbarhetsfrågor till djurhållning, men oftast är det något man har ett brinnande intresse för eller något som väcker starka känslor. Det finns många olika definitioner om vad aktivism är, men kort och gott är en aktivistgrupp en grupp med två eller flera individer vars uppdrag är att påverka samhället eller en viss målgrupp genom olika metoder och handlingssätt (Coombs, J.Holladay, 2010:81f). Veil et al. (2015:104) definierar det som en process där grupper av människor utövar press på organisationer eller institutioner för att förändra praxis, policys eller förhållandena som aktivisterna tycker är problematiska. När jag tänker på aktivism tänker jag genast på när Greenpeace besökte SCAs fabrik Östrand där syftet var att få SCA att sluta avverka naturskog. Greenpeace försökte stoppa transporter till- och från fabriken och klättrade upp på sodapannan för att hänga upp en banderoll (SCA, 2017). 


”Stop wiping away forests”. Foto: Jari Stahl.

Aktivism är något som vi alla på ett eller annat sätt stöter på i mer eller mindre utsträckning, antingen medvetet eller omedvetet. Facebook var tidigare en plattform där man läste om vad ens vänner haft för sig på dagarna, medan det nu har utvecklats till att mer bli ett forum där man tar ställning och engagerar sig i olika frågor. Det cirkulerar otaligt med inlägg som lyder “dela inlägget för att visa ditt stöd”, “skriver under denna lista för att vara med och påverka”, “bidra till en förändring du också!” etc. Detta är i vart fall min uppfattning. Och att klicka på “Gilla” eller “Dela” kräver ingen vidare ansträngning, samtidigt som innehållet och budskapet kan bidra till fortsatt spridning till sympatisörer och potentiella sympatisörer. Alla är nog mer eller mindre aktivister, iallafall på internet.

Personer som arbetar med PR ser internet som ett hot då det kan stärka aktivister och få dessa grupper att snabbt öka i antal. Detta genom dagens plattformar och effektiva kommunikationskanaler som också i många fall har en stor publik men också lång räckvidd, mot en låg kostnad. Dessutom ses aktivism och aktivister inom PR-branschen som motståndare för organisationer, och organisationer har därför behövt utnyttjat kraften i PR för att överkomma eller handskas med dessa hinder (Coombs, J.Holladay, 2010:81). Att aktivister ses som ett hot av företag är förståeligt, Veil et al (2014:106) hävdar dock att lösningen för företag är inte att ignorera aktivister. Detta då aktivisterna kan komma att öka i antal och därmed skapa ännu större påverkan på företaget och dess rykte. Istället ska företaget bemöta berörda frågor och aktivisternas oro (Ibid).

Miljöaktivisten Greta Thunberg. Foto: Reuters

“Aktivism fungerar. Så agera”.
(Greta Thunberg, 2019)

Greta Thunberg skriver på sitt Twitter konto den 11 oktober 2019, att aktivism fungerar. Detta skrev hon för att hylla de aktivister som protesterat mot planerna av att införa naturgas i Göteborgs hamn, detta genom att aktivisterna blockerade infarten till hamnen (Byström, 2019). Denna klimatrörelse startade redan under 2018 i form av “Fridays for future” där Greta uppmanade skolelever att strejka för att påverka klimatförändringarna. Greta strejkade i två veckor utanför riksdagshuset och krävde att regeringen skulle minska utsläppen med 15% per år. Den 20 september ledde Greta en klimatstrejk i New York som omfattade 4 miljoner människor från totalt 161 länder (Woodward & De Luce, 2019). I artikeln “Så blev Greta Thunberg störst på sociala medier” skriven av Hugo Ewald (2019), framgår det att på mindre ett år har Greta gått från att vara en okänd person till att bli en av Sveriges mest kända personer. Idag har hon totalt över 12 miljoner följare på Instagram, Facebook och Twitter (Ewald, 2019). Greta är inte bara en miljöaktivist, utan hon är också en influencer. Denna explosiva globala ökning hade inte varit möjligt om det inte vore för internet och dess effektiva spridning av information, i kombination med Gretas berörande budskap. Heja Greta!

 

Referenser

Byström, Max. 2019. Thunberg efter beslut om naturgas – “aktivism funkar”. Omni. 11 oktober
https://omni.se/thunberg-efter-beslut-om-naturgas-aktivism-funkar/a/EWEmy2 (Hämtad 2019-10-19)

Coombs, W. Timothy & Holladay, Sherry J. (2010). PR strategy and application: managing influence. Chichester, U.K.: Wiley-Blackwell

Ewald, Hugo. 2019. Så blev Greta Thunberg störst på sociala medier. Dagens Nyheter. 13 oktober.
https://www.dn.se/nyheter/sverige/sa-blev-greta-thunberg-storst-pa-sociala-medier/ (Hämtad 2019-10-19) 

SCA. 2019. Greenpeace aktion mot Östrads massafabrik
https://www.sca.com/sv/om-oss/Media/nyheter-och-pressmeddelanden/2017-10/greenpeace-aktion-mot-ostrands-massafabrik/ (Hämtad 2019-10-19)

Veil, Shari R., Reno, Jenna, Freihaut, Rebecca & Oldham, Jordan (2015). Online activists vs. Kraft foods: A case of social media hijacking. Public Relations Review. 41 (1) pp.103–108

Woodward, Aylin & De Luce, Ivan. 2019. “How 16-year-old Greta Thunberg became the face of climate-change activism”. Business Insider. 24 september. https://www.businessinsider.com/greta-thunberg-bio-climate-change-activist-2019-9?r=US&IR=T (Hämtad 2019-10-19)

Vardag

Är all PR bra PR?

11:40 onsdag 16 oktober 2019

Är all PR bra PR? Och vad är egentligen PR? Det kan vara ett luddigt begrepp, och i boken “PR Strategy and application” definieras det som hantering av ömsesidiga relationer mellan intressenter och organisationen. Intressenter kan vara sådana som påverkar eller påverkas av en organisation (Coombs, J.Holladay, 2010:3). Min egen åsikt är att PR är nödvändigt att arbeta med då man idag behöver kommunicera sådant som inte endast är förknippat med en enskild produkt eller tjänst, utan också varumärkets immateriella värden och vilken nytta företaget tillför i samhället. Men, det är också en svår balansgång över vad som är accepterat och inte, men att det samtidigt ska ge effekt och resultera i en omtalad kampanj, men som heller inte får skada varumärket.

En kampanj som varit uppmärksammad på senaste tid är Arbetsförmedlingens “Gör plats!”. Syftet med kampanjen är att ändra attityd mot funktionshindrade och öka möjligheterna för denna grupp att bli anställda. I den senaste kampanjen frontas ett antal offentliga personer, bland annat influencern Therese Lindgren och Natalie Chanise Eriksson. Denna affisch kom dock att plockas ned då det uppstod missbedömningar, vilket däremot aldrig påstås ha varit annonsörens avsikt. Vidare berättar kommunikationsdirektören att kampanjen har väckt nyfikenhet och uppmärksamhet, vilket också var tanken med kampanjen. Kampanjen har också blivit hyllad genom två nomineringar i film och pallplatser i “Månadens kampanj” (Rågsjö Thorell, 2019).


Arbetsförmedlingens kampanj “Gör plats!”.

I artikeln “Kritikstorm mot Arbetsförmedlingens nya kampanj – “Jag känner mig utskämd” skriven av Frida Olheden, berättar Arbetsförmedlingens pressekreterare Anders Munck att de var medvetna om att kampanjen skulle väcka starka känslor. Vidare hävdar han att kampanjen fått både positiv och negativ respons, och att det nu pågår arbete för att kunna bemöta denna kritik (Olheden, 2019). Arbetsförmedlingen har även på sin webbsida gått ut med information “Om kritiken kring Arbetsförmedlingens kampanj Gör plats”, där dom har besvarat ett antal frågor rörande kampanjen, bland annat om varför de retuscherat bilderna och om de har förståelse över att folk reagerar (Arbetsförmedlingen, 2019).

PR kan skapa relationer mellan människor, men också mellan människor och organisationer. Å andra sidan, kan PR även bidra till splittring och konflikter men som också i det långa loppet kan bidra till förändringar och förbättringar i samhället. Detta genom att viktiga frågor och händelser lyfts fram (Coombs, J.Holladay, 2010:308f). I fallet med Arbetsförmedlingen, så har denna fråga gällande funktionshindrade blivit en het potatis och som säkerligen har fått flertalet människor att ta ställningstagande i frågan. Detta har med all säkerhet även påverkat dessa människors relation till Arbetsförmedlingen, som antingen har blivit mer- eller mindre positiv, alternativt oförändrad. Kanske det också har påverkat en arbetsgivare som kommer att tänka annorlunda i framtiden gällande anställning av funktionshindrade, vilket också var kampanjens huvudmålgrupp. Med detta sagt så är det inte bara huvudmålgruppen som påverkas, utan det är flertalet intressenter runt omkring som också för debatten för att påtrycka en förändring i samhället. Om samhället behöver PR eller inte är en tolkningsfråga, då det som nämnt både finns positiva och negativa aspekter (Coombs, J.Holladay, 2010:310). Att frågor lyfts, och att människor reagerar och engageras tycker jag däremot är en viktig effekt av PR, och som utgör en positiv påverkan i samhället. Är all PR bra PR? Vad anser du?


Referenser

Arbetsförmedlingen, 2019. Om kritiken kring Arbetsförmedlingens kampanj Gör plats. 30 september
https://arbetsformedlingen.se/om-oss/press/nyheter/nyhetsarkiv/2019-09-30-om-kritiken-kring-arbetsformedlingens-kampanj-gor-plats (Hämtad 2019-10-16)

Coombs, W. Timothy & Holladay, Sherry J. (2010). PR strategy and application: managing influence. Chichester, U.K.: Wiley-Blackwell

Olheden, Frida. 2019. Kritikstorm mot Arbetsförmedlingens nya kampanj – “Jag känner mig utskämd”. Veckorevyn. 30 september.
https://veckorevyn.com/nyheter/kritikstorm-mot-arbetsformedlingens-nya-kampanj-jag-kanner-mig-utskamd/ (Hämtad 2019-10-16)

Rågsjö Thorell, Andreas. 2019. ”Gör plats”-kampanjen har drivit upp Arbetsförmedlingens reklamköp – rejält”. Resumé. 11 oktober.
https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2019/10/11/gor-plats-kampanjen-har-drivit-upp-arbetsformedlingens-reklamkop–rejalt/ (Hämtad 2019-10-16)

 

Vardag

Presentationsinlägg

08:45 måndag 14 oktober 2019

Mitt namn är Elin Nylander och jag är 24 år gammal. Jag är född och uppvuxen på en hästgård i Söråker, men är numera stadstjej och bor i en lägenhet i centrala Sundsvall. Jag studerar sista året kommunikation och PR vid Mittuniversitetet (har börja längta efter det där examensbeviset!). Vid sidan av studierna arbetar jag på Näringslivsbolaget som näringslivsassistent vilket också inkluderar en del kommunikation. Det var även där jag gjorde min praktik under denna utbildning, och kvar det har jag blivit! Jag är tacksam över att jag har möjlighet att få praktisk erfarenhet i kombination med den teoretiska utbildningen – mycket utvecklande och lärorikt. Jag har dessutom fått möjlighet att varit med i projektgruppen för ”Bünsow Business Growth Forum”, som kommer att äga rum den 24 oktober i Sundsvalls stadshus. Jag har främst ansvar över marknad och kommunikation. Läs mer om Bünsow här. Utöver min pågående utbildning läser jag även en juridisk grundkurs parallellt. Detta då jag tror att baskunskap i juridik kan vara nyttigt att ha med sig både ur jobbsynpunkt men även i privata sammanhang i framtiden. Att även ha någon annan inriktning än endast kommunikation tror jag också kan vara ett bra komplement på CV:et.

I våras läste vi ”Strategisk kommunikation B” där vi också skrev ett antal blogginlägg. Just nu läser vi strategisk kommunikation C1, och som kommer att ha ett liknande upplägg som tidigare. Utöver detta presentationsinlägg ska vi skriva sju inlägg samt ett avslutande inlägg. Fokus denna gång är att omvärldsbevaka och studera mer djupgående varför människor reagerar mer på vissa saker än andra och se vilka trender som råder idag. Som jag skrev inför förra omgången av blogginlägg, tycker jag att strategisk kommunikation är en av de kurser som varit mest intressant under vår utbildning. Jag tycker även att den kurs vi läste innan denna, projektledning, varit spännande och något som jag skulle kunna tänka mig att fördjupa mig mer inom i framtiden. Då jag har ett intresse för design och form var även visuell kommunikation en spännande och utvecklande kurs.

En stor del av min vakna tid går till att studera och jobba, men när jag har ledig tid över tycker jag om att vara ute i naturen eller att idrotta – gärna kombinerat. I min värld finns det inte mycket som slår en skidtur upp på fjället och grilla korv en solig vårvinter dag. Att resa kommer också högt upp på listan. Detta år har jag hunnit med att besöka Norge, Schweiz, Italien, Frankrike och Danmark. Tills nästa gång vi hörs, ska jag omvärldsbevaka och förhoppningsvis hitta något spännande att djupdyka inom och som kommer att bidra till intressant läsning. På återseende.

Bild från min sista praktikdag på Näringslivsbolaget.

 

Vardag

Cross-media

09:47 söndag 14 april 2019

Idag lever vi i ett samhälle som är under konstant förändring, och det i många olika aspekter och avseenden. En bidragande och påtaglig faktor till detta är digitaliseringen och medielandskapet som förändras i en snabb takt genom både nya tekniker och plattformar. Idag pratar man om ett nytt medielandskap, och organisationer måste fungera i en kommunikativ miljö där det råder en ny infrastruktur med nya sätt att samarbeta och en förändrad maktbalans, ett annat förhållningssätt till tid och plats samt möjligheten till meningsskapande genom att länka vidare (Gulbrandsen & Just, 2016:191). Det är dock inte ett helt nytt medielandskap då allt inte har förändrats, men antalet informations- och kommunikationskällor har ökat och beskrivs som en hybrid medieekologi (Gulbrandsen & Just, 2016:191). Det finns inte längre några konkreta gränser om när man är offline, och när man egentligen är online. Vad som händer i ett rum, stannar inte där utan delas och sprids vidare till andra kontakter och medier. Och vad vi skriver och gör i en kanal, kan inom några minuter cirkulera på majoriteten av alla plattformar (Gulbrandsen & Just, 2016:190). Detta påverkar även företag och deras förhållningssätt till medier. Genom nya plattformar och nya marknadsföringstekniker kan ett företag synas i många olika sammanhang och dessutom rikta reklamen mer pricksäkert vilket är en positiv effekt, men som också ställer högre krav på företagets strategiska arbete.

En bild som illustrerar push and pull-marketing. Illustration: IW Marketing, 2019.

Leslie K. John, Daniel Mochon, Oliver Emrich och Janet Schwartz (2017) har i sin artikel ”What’s the Value of a Like?” gjort en studie om sociala medier och dess effekt på ett företags lönsamhet. I den takt som sociala medier ökat under de senaste 10 åren trodde många på en revolution i marknadsföringsstrategierna. Det diskuteras om slutet av ”push-marketing” och en ökning av ”pull-marketing”. Push-marketing är reklam som trycks ut till stora grupper likt en megafon på ett stort torg, oavsett om målgruppen är intresserad av informationen eller inte. Pull-marketing är motsatsen och innebär att information endast skickas till konsumenter som tidigare visat intresse (Gulbrandsen & Just, 2016:221). Ett exempel på denna strategi är nyhetsbrev och medlemserbjudanden som skickas ut via e-post som konsumenten själv godkänt och tidigare lämnat medgivande till att mottaga. Artikeln visar att marknadsföring i sociala medier kommer bli ineffektiv om endast ”pull-marketing” används, och att det behövs kombinera nya och traditionella tillvägagångssätt. Detta leder oss in på cross-media som handlar om hur företag använder och kombinerar olika kanaler och plattformar i sin marknadsföring.
´

Mediaöverskridande kommunikation

”An intellectual property, service, story or experience that is distributed across multiple media platforms using av variety of media forms” (Ibrus and Scolari, 2012, p.7).

På följande sätt definierar Carlos Scolari och Indrek Ibrus ”Cross-media”. Detta innebär att ett företag använder många olika kanaler, både tryckta och digitala, för att nå ut och genom att kombinera flera olika plattformar (Gulbrandsen & Just, 2016:198). ICA är ett exempel på ett företag som arbetar med crossmedia då matföretaget marknadsförs i flera olika kanaler. Som nämnt i första inlägget är ICAs TV reklam populär och har blivit som en rolig serie. I reklamfilmen visas veckans varor upp och dessutom skickar ICA ut ett blad med mer information om veckans rabatterade varor. ICA har även en tidning som heter ”Buffet” för kunder som har ett medlemskort, och som innehåller recept men också specifika rabatter för kunden (ICA, 2019). ICA har en väl utvecklad hemsida som innehåller allt ifrån recept till att handla mat online. Dessutom har ICA en mobilapplikation som innehåller många användbara funktioner. ICA har en egen bank och erbjuder försäkringar, och har ett eget medlemskap för studenter. ICA är även aktiva i sociala medier och har en Facebook sida där man bland annat kan delta i tävlingar och utlottningar. Dessa strategier tillsammans gör att konsumenter exponeras för ICA frekvent och vid flera olika tillfällen vilket också kan ha en betydande roll i företagets framgång.

Referenser

Gulbrandsen, Ib Tunby & Just, Sine Nørholm. (2016). Strategizing communication: theory and practice. 1. edition. [Frederiksberg]: Samfundslitteratur
ICA. 2019. Samla och få tillbaka
https://www.ica.se/ica-kort/samla-och-fa-tillbaka/
John, L.K. et al., 2017. What’s the value of a Like? Social media endorsements don’t work the way you might think. Harvard Business Review, 95(2), pp.108–115.
Vardag

Strategic Narratives

09:46 lördag 13 april 2019

Då var det dags för ett nytt inlägg! Det föregående inlägget handlade om hur företag kan positionera sig på en marknad, och hur ett företag kan hävda sig i konkurrensen. Efter att ha observerat och analyserat både omvärlden och organisationens position är nästa steg att skapa en plan (Gulbrandsen & Just, 2016:133). Det finns ett strategiskt synsätt som kallas för ”sense-making” vilket är ett begrepp som används för att beskriva hur företag förstår och skapar sin verklighet och mening (Gulbrandsen & Just, 2016:139f). Samtidigt som detta perspektiv utvecklades tillkom även ett annat, nämligen ett narrativt perspektiv. Det narrativa perspektivet fokuserar främst på tonen i språket i både tal och skriven text, samt hur det framförs för att tillsammans skapa betydelse och mening för företaget (Gulbrandsen & Just, 2016:144).

The world is changing all around us. To continue to thrive as a business over the next ten years and beyond, we must look ahead, understand the trends and forces that will shape our business in the future and move swiftly to prepare for what’s to come. We must get ready for tomorrow today. That’s what our 2020 vision is all about. It creates a long-term destination for our business and provides us with a ”Roadmap” for winning together with our bottling partners. (The Coca-Cola Company, n.d.).

Detta är en berättelse publicerad på Coca Colas hemsida vilket är ett företag som aktivt använder berättelser som strategi (Gulbrandsen & Just, 2016:144). Detta är en strategisk berättelse då Coca Cola förmedlar vart företaget står idag, samt var de är påväg och hur de ska arbeta i framtiden (Coca Cola, 2019). ”Taste the feeling”, som gick under #TasteTheFeeling, är en kampanj som Coca Cola skapade 2016 för att levandegöra idén om att dricka en Coca Cola. Denna kampanj använder en historieberättande strategi för att främst avspegla de känslomässiga aspekterna och för att hylla upplevelsen av att dricka en kall Coca Cola (Coca Cola, 2019).

Ett narrativt perspektiv gör att fokus flyttas från ren och skär marknadsföring, till att istället presentera en intressant berättelse som i något avseende ska beröra mottagaren. Genom detta kan ett företag förmedla sina värderingar och skapa emotionella band till sina målgrupper. Detta kan också bidra till att en känsla av samhörighet skapas mellan organisationens medarbetare genom att värderingar, visioner och mål kommer på agendan, vilket i sin tur kan bidra till en stärkt organisationskultur. Denna strategi har således en dubbel funktion då strategin både används som marknadsföring men också till att sammansvetsa och ena företaget internt.

Ett annat företag som arbetar med denna form av marknadsföringsstrategi är glassföretaget Ben & Jerry. Detta företag är till övervägande del uppbyggt på sin historia, och det är också det som gör att de skiljer sig från andra glassvarumärken. De allra flesta som konsumerar glassen, och för den delen övriga, har nog hört talas om berättelsen om hur företaget grundades i en renoverad bensinmack i USA 1978. På deras hemsida finns en tidslinje där man i kronologisk ordning kan läsa om deras historia och utveckling (Ben & Jerry, 2019). Genom dessa olika strategier om hur företaget förmedlar dess historia går det att betrakta som att Ben & Jerry’s varumärke har personifieras genom att företaget har etablerat en egen personlighet, vilket i det långa loppet bidrar till att glassens försäljning ökar. Detta genom att konsumenter skapar en relation till varumärket och vill förknippa sig med det, och blir därför ett attraktivt och självklart val när konsumenten väl står i frysdisken och ska välja glass, trots det höga priset.

En skärmbild från Ben & Jerry’s hemsida där man kan se tidslinjen om företagets historia.

 

Referenser
Ben & Jerry. 2019. Om Oss
https://www.benjerry.se/om-oss
Coca Cola. 2019. Mission Vision Values
https://www.coca-colacompany.com/our-company/mission-vision-values
Coca Cola. 2019. Behind the music
https://www.coca-cola.se/stories/behindthemusic
Gulbrandsen, Ib Tunby & Just, Sine Nørholm. (2016). Strategizing communication: theory and practice. 1. edition. [Frederiksberg]: Samfundslitteratur
Vardag

The Big Bang

21:17 onsdag 10 april 2019

Då var det dags för inlägg två av sex i denna bloggserie som handlar om strategisk kommunikation. Dagens inlägg kommer till en början att fokusera på Michael Porter’s femkraftsmodell som är synonymt med The Big Bang. Inte i det avseende att det var starten för livet på jorden, utan för att Porter kom med evolutionära teorier i hans bok ”Competitive Strategy” (Gulbrandsen & Just, 2016:68). Porter anser att det endast finns vissa strategier eller positioner på en marknad som är lönsamma för en organisation, och det är de som kan försvaras mot konkurrens. Porter hävdar därför att strategisk utformning bör ses som…

…attempts to achieve sustainable competitive advantage by preserving what is distinctive about a company. It means performing different activities from rivals, or performing similar activities in different ways. (Porter et al., 2011, p.3)

För att bestämma vilken strategi eller position en organisation borde/måste/kan inta på marknaden, är Porters femkraftsmodell ett bra verktyg. Modellen fungerar som en analytisk ram och bedömer hur hög konkurrensnivån är inom en bransch och vägleder på så sätt hur ett företag strategiskt kan placera sig i konkurrensen. De fem komponenterna är konkurrens från nya aktörer, leverantörers förhandlingsstyrka, kunders förhandlingsstyrka, substitut för produkten/tjänsten och konkurrens mellan befintliga aktörer. Den sistnämnda är den del i modellen som är påverkad och resultatet av övriga krafter i modellen. (Gulbrandsen & Just, 2016:69).

Konkurrensen på en befintlig marknad påverkas när ett nytt företag träder in, detta då det nya företaget vill inta en marknadsandel vilket pressar priser och kostnader hos övriga företag (Gulbrandsen & Just, 2016:70). Hur enkelt det är för ett nytt företag att träda in på en marknad påverkas av olika barriärer, vilket till exempel kan vara att stora resurser behövs för att bedriva verksamheten till att hitta ett företag som vill distribuera produkten. Om det finns flera alternativ att välja mellan för en konsument, blir konkurrensen mellan företagen högre än om det finns få alternativ (Gulbrandsen & Just, 2016:70f). Detta då få alternativ gör att köparen blir mer beroende av företaget och köparens makt blir därför låg. Finns det många alternativ att välja på är köparen oberoende av företaget och köpares makt blir hög. Om jag vill köpa en läskedryck kan jag välja mellan stora matvarubutiker som ICA och Coop till närbutiker som Circle K och Pressbyrån, i förhållande till om jag vill köpa en flaska vin då det endast finns Systembolaget som alternativ. Dock är inte detta en rättvis jämförelse då Systembolaget är ett monopol och har ensamrätt till försäljning av alkohol (Gulbrandsen & Just, 2016:79), men jag tycker att det är ett konkret exempel om hur detta förhållande mellan alternativ kan se ut.

Leverantörers förhandlingsstyrka innebär hur beroende en organisation är av en leverantör för att verksamheten ska fungera. Leverantörens kraft definieras därmed i hur många andra alternativ organisationen har att välja mellan (Gulbrandsen & Just, 2016:71). Om det finns många tänkbara leverantörer och företaget inte är beroende av leverantören kommer leverantörens förhandlingsstyrka vara låg. Vi tar hamburgerrestaurangen MAX som ett exempel för att beskriva detta ytterligare. MAX har positionerat sig genom att sälja mat bestående av svenska produkter och har tillsammans med Kronfågel tagit fram produkter som säljs i frysdisken och som dessutom belönats med utmärkelser (MAX, 2019). Kronfågel är således en viktig aktör då MAX byggt upp varumärket kring denna leverantör i och med svensk kyckling och dess position på marknaden, vilket gör att MAX är i en viss beroendeställning till denna leverantör. 

Ett substitut grundar sig i om en konsument kan ersätta en produkt eller tjänst med ett annat liknande alternativ. Om produkten eller tjänsten är lätt att byta ut, kan detta påverka ett företag genom förändrad prisnivå och andra villkor vilket i sin tur påverkar företagets lönsamhet (Gulbrandsen & Just, 2016:72). Coca Cola och Pepsi är exempel på produkter som verkar som substitut då dessa är nästintill identiska (enligt mig) och kan därför ersättas mot varandra. Om priset på Coca Cola skulle stiga, är det högst troligt att Pepsi’s försäljning skulle öka, och vice versa. Det som dock är viktigt att ha i åtanke är att konsumenter är olika styrda i denna fråga. Vissa människor är mer lojala ett specifikt varumärke än andra, och kan således inte tänka sig ett annat alternativ. Huruvida en produkt kan ersättas av ett substitut tror jag därför är starkt förknippat med företagets varumärkesarbete då det inte endast är skillnad i pris som avgör vilken produkt eller varumärke en konsument väljer, utan relationen till varumärket.

Konkurrensen mellan befintliga aktörer är den centrala delen i modellen och där graden av konkurrens inom en bransch bestäms genom summan av alla delar i modellen. Beroende på konkurrensnivån mellan olika företag kan en bransch påverkas och agera på olika sätt genom rabatterade priser, snabb introduktion av nya produkter, reklamkampanjer med en aggressiv karaktär eller genom förbättrad service (Gulbrandsen & Just, 2016:72f). Med utgångspunkt i dessa punkter går det att bedöma rådande konkurrens och hur branschen ser ut som helhet, om det till exempel råder en tillväxt eller en nedgång (Gulbrandsen & Just, 2016:73).

Porter’s femkraftsmodell ur boken ”Strategizing Communication”.

 

Referenser

Gulbrandsen, Ib Tunby & Just, Sine Nørholm. (2016). Strategizing communication: theory and practice. 1. edition. [Frederiksberg]: Samfundslitteratur
MAX. 2019. Max och Kronfågels kycklingburgare får utmärkelse
https://www.max.se/sv/Om-MAX/Presscenter/Max-och-Kronfagels-kycklingburgare-far-utmarkelse/