The three A’s

09:53 onsdag 17 april 2019

Då har vi kommit till det sista inlägget i denna bloggserie om strategisk kommunikation! I detta avslutande blogginlägg kommer jag att diskutera om ”The three A’s”, vilka är Assemblages, Affordances and Agency. Organisationers strategiska kommunikation kan beskrivas och sammanfattas genom dessa tre synsätt. Assemblages kan beskrivas som socio-materiella nätverk som är tillfälligt stabila och ordnade konstellationer av människor och icke-människor. Det andra synsättet Affordances innefattar strategiska verktyg och handlingsmöjligheter som finns oavsett om en aktör gör något eller inte med dem. Affordances är en koppling mellan en mänsklig aktör och en teknologisk, där det finns möjlighet till interaktion men som inte är själva interaktionen i sig. Agency handlar om relationen mellan individer och verktyg som en organisation erbjuder och använder. Strategisk kommunikation kan beskrivas som ett nätverk av aktörer (assemblages), som begränsas och möjliggörs av olika handlingsmöjligheter (affordances), samt möjligheter som realiseras i konkreta handlingar (agency) (Gulbrandsen & Just, 2016:322f). Detta kan även beskrivas och besvaras genom frågeställningar utifrån ”The triple A model” (Gulbrandsen & Just, 2016:329):

Assemblages – Vilka är inblandad?
Affordances – Vilka alternativ finns?
Agency – Vilket alternativ väljs?

”An action possibility available in the environment”

På följande sätt definierar James Gibson affordances och i boken ”Strategizing Communication” ger Gibson fler exempel på hur detta kan te sig. För att förtydliga så innebär detta att affordances är något som existerar i en situation där en aktör involverar ett material eller verktyg med specifika egenskaper. Detta erbjuder aktören olika möjligheter till hur det kan användas och utnyttjas, beroende på situationen (Gulbrandsen & Just, 2016:324). En bokhylla är till för att förvara böcker, vilket troligtvis var tillverkarens avsikt vid framtagandet av produkten. Detta hindrar mig dock inte från att använda hyllan till att förvara andra produkter, till exempel porslin och glas. Detta gör att jag som individ använder produkten utefter vad jag ser för möjligheter och egenskaper hos produkten och i vilket syfte jag köpt den. Ett mer konkret exempel på affordances är Facebook som är en koppling mellan en mänsklig aktör och en teknologisk (Gulbrandsen & Just, 2016:322). De som skapat Facebook har en tanke om hur plattformen ska fungera och användas, samtidigt som jag som har ett eget konto kan använda plattformen och verktygen i det syfte jag vill och som intresserar mig. Som tidigare nämnt, blir Facebook ett verktyg som öppnar upp och ger möjlighet för interaktion men som inte är själva interaktionen i sig.

 

Referenser
Gulbrandsen, Ib Tunby & Just, Sine Nørholm. (2016). Strategizing communication: theory and practice. 1. edition. [Frederiksberg]: Samfundslitteratur

VCI Modellen

09:51 tisdag 16 april 2019

Hatch & Schultz har tagit fram en modell som kallas för VCI modellen vars mål är att både analytisk och praktiskt, kunna bestämma och hantera samband mellan det organisationens ledning vill uppnå (visionen), det organisationens medarbetare vet och tror på (organisationskulturen) och hur organisationens externa intressenter uppfattar organisationen (image). Hatch & Schultz hävdar att framgångsrikt varumärkesbyggande grundas i ett strategiskt arbete med visionen, tar hänsyn till det organisatoriska beteendet vilket är organisationskulturen, och uppmärksammar och kommunicerar med de externa intressenterna om hur organisationen uppfattas vilket är företagets image (Gulbrandsen & Just, 2016:262f). Denna modell kan beskrivas som ett pussel där varje pusselbit är lika viktig för att tillsammans kunna bilda en helhet och ett starkt varumärke.
´

´
VCI modellen ur ”Strategizing Communication”.

Det kan vara problematiskt att upprätthålla ett starkt och hållbart varumärke över tid med tanke på att den omgivning som ett företag verkar i är under konstant förändring och med nya utmaningar. Ett företag som varit ett starkt varumärke under en längre tid och som ”still going strong” är IKEA. Företaget blev senast i april 2019, utsedd som Sveriges hållbaraste varumärke med Änglamark och Lantmännen på andra- och tredjeplats (Resumé, 2019). IKEA har alltid kännetecknats för dess starka företagskultur, vilket är en av delarna i denna VCI modell. En företagskultur skapas utifrån normer, värderingar och attityder och påverkar huruvida medarbetare trivs på företaget. Företagets kultur kan förändras och utvecklas över tid men kärnvärden brukar bestå, och kommer i de flesta fall från grundaren av bolaget vilket stämmer i IKEA’s fall (Företagande, 2019). Genom att IKEA har en stark företagskultur blir det enklare för högre ledning att styra medarbetarna till att uppfylla målen då alla anställda är väl införstådda med företagets vision och mål. I citat nedan presenteras IKEA’s vision:

Vår vision är att skapa en bättre vardag för de många människorna.

Det är medarbetarna som realiserar och gör denna vision till verklighet genom deras vardagliga arbete. Den sista komponenten i denna modell är image vilket är den spontana och nakna bild som allmänheten har om företaget. Denna bild kan skapas genom till exempel rykten, reklam, service och tidigare erfarenheter med företaget. Imagen som bildas runt varumärket går inte att kontrollera eller styra i någon riktning, och det ultimata förhållandet är att omvärlden uppfattar företaget precis som företaget vill uppfattas. Detta är också den del som jag anser är skörast då det kan gå snabbt att få en förändrad image, framförallt i dagens digitaliserade samhälle där åsikter och missnöje sprids som en löpeld i sociala medier. Svårigheten är som nämnt, att det inte är något företaget kan påverka i något avseende utan bygger på dess verkliga prestation och arbete. Sammanfattningsvis anser jag att IKEA har lyckats förena vision, företagskultur och image, och har därför en stark identitet och är därmed ett starkt varumärke. Har du något företag som dyker upp i dina tankar som lyckats förena denna VCI modell? Kommentera gärna!

Två IKEA medarbetare. Källa: Market.

 

Referenser

Företagande. 2019. 7 Grundstenar när du bygger en positiv företagskultur
https://www.foretagande.se/affarsutveckling/7-grundstenar-nar-du-bygger-en-positiv-foretagskultur
Gulbrandsen, Ib Tunby & Just, Sine Nørholm. (2016). Strategizing communication: theory and practice. 1. edition. [Frederiksberg]: Samfundslitteratur
IKEA. 2019. Vision och affärside
https://m2.ikea.com/se/sv/this-is-ikea/about-us/vision-och-affaerside-pub565898d9
Resumé. 2019. Ranking: IKEA Sveriges mest hållbara varumärke
https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2019/04/12/ranking-ikea-sveriges-mest-hallbara-varumarke/

Cross-media

09:47 söndag 14 april 2019

Idag lever vi i ett samhälle som är under konstant förändring, och det i många olika aspekter och avseenden. En bidragande och påtaglig faktor till detta är digitaliseringen och medielandskapet som förändras i en snabb takt genom både nya tekniker och plattformar. Idag pratar man om ett nytt medielandskap, och organisationer måste fungera i en kommunikativ miljö där det råder en ny infrastruktur med nya sätt att samarbeta och en förändrad maktbalans, ett annat förhållningssätt till tid och plats samt möjligheten till meningsskapande genom att länka vidare (Gulbrandsen & Just, 2016:191). Det är dock inte ett helt nytt medielandskap då allt inte har förändrats, men antalet informations- och kommunikationskällor har ökat och beskrivs som en hybrid medieekologi (Gulbrandsen & Just, 2016:191). Det finns inte längre några konkreta gränser om när man är offline, och när man egentligen är online. Vad som händer i ett rum, stannar inte där utan delas och sprids vidare till andra kontakter och medier. Och vad vi skriver och gör i en kanal, kan inom några minuter cirkulera på majoriteten av alla plattformar (Gulbrandsen & Just, 2016:190). Detta påverkar även företag och deras förhållningssätt till medier. Genom nya plattformar och nya marknadsföringstekniker kan ett företag synas i många olika sammanhang och dessutom rikta reklamen mer pricksäkert vilket är en positiv effekt, men som också ställer högre krav på företagets strategiska arbete.

En bild som illustrerar push and pull-marketing. Illustration: IW Marketing, 2019.

Leslie K. John, Daniel Mochon, Oliver Emrich och Janet Schwartz (2017) har i sin artikel ”What’s the Value of a Like?” gjort en studie om sociala medier och dess effekt på ett företags lönsamhet. I den takt som sociala medier ökat under de senaste 10 åren trodde många på en revolution i marknadsföringsstrategierna. Det diskuteras om slutet av ”push-marketing” och en ökning av ”pull-marketing”. Push-marketing är reklam som trycks ut till stora grupper likt en megafon på ett stort torg, oavsett om målgruppen är intresserad av informationen eller inte. Pull-marketing är motsatsen och innebär att information endast skickas till konsumenter som tidigare visat intresse (Gulbrandsen & Just, 2016:221). Ett exempel på denna strategi är nyhetsbrev och medlemserbjudanden som skickas ut via e-post som konsumenten själv godkänt och tidigare lämnat medgivande till att mottaga. Artikeln visar att marknadsföring i sociala medier kommer bli ineffektiv om endast ”pull-marketing” används, och att det behövs kombinera nya och traditionella tillvägagångssätt. Detta leder oss in på cross-media som handlar om hur företag använder och kombinerar olika kanaler och plattformar i sin marknadsföring.
´

Mediaöverskridande kommunikation

”An intellectual property, service, story or experience that is distributed across multiple media platforms using av variety of media forms” (Ibrus and Scolari, 2012, p.7).

På följande sätt definierar Carlos Scolari och Indrek Ibrus ”Cross-media”. Detta innebär att ett företag använder många olika kanaler, både tryckta och digitala, för att nå ut och genom att kombinera flera olika plattformar (Gulbrandsen & Just, 2016:198). ICA är ett exempel på ett företag som arbetar med crossmedia då matföretaget marknadsförs i flera olika kanaler. Som nämnt i första inlägget är ICAs TV reklam populär och har blivit som en rolig serie. I reklamfilmen visas veckans varor upp och dessutom skickar ICA ut ett blad med mer information om veckans rabatterade varor. ICA har även en tidning som heter ”Buffet” för kunder som har ett medlemskort, och som innehåller recept men också specifika rabatter för kunden (ICA, 2019). ICA har en väl utvecklad hemsida som innehåller allt ifrån recept till att handla mat online. Dessutom har ICA en mobilapplikation som innehåller många användbara funktioner. ICA har en egen bank och erbjuder försäkringar, och har ett eget medlemskap för studenter. ICA är även aktiva i sociala medier och har en Facebook sida där man bland annat kan delta i tävlingar och utlottningar. Dessa strategier tillsammans gör att konsumenter exponeras för ICA frekvent och vid flera olika tillfällen vilket också kan ha en betydande roll i företagets framgång.

Referenser

Gulbrandsen, Ib Tunby & Just, Sine Nørholm. (2016). Strategizing communication: theory and practice. 1. edition. [Frederiksberg]: Samfundslitteratur
ICA. 2019. Samla och få tillbaka
https://www.ica.se/ica-kort/samla-och-fa-tillbaka/
John, L.K. et al., 2017. What’s the value of a Like? Social media endorsements don’t work the way you might think. Harvard Business Review, 95(2), pp.108–115.

Strategic Narratives

09:46 lördag 13 april 2019

Då var det dags för ett nytt inlägg! Det föregående inlägget handlade om hur företag kan positionera sig på en marknad, och hur ett företag kan hävda sig i konkurrensen. Efter att ha observerat och analyserat både omvärlden och organisationens position är nästa steg att skapa en plan (Gulbrandsen & Just, 2016:133). Det finns ett strategiskt synsätt som kallas för ”sense-making” vilket är ett begrepp som används för att beskriva hur företag förstår och skapar sin verklighet och mening (Gulbrandsen & Just, 2016:139f). Samtidigt som detta perspektiv utvecklades tillkom även ett annat, nämligen ett narrativt perspektiv. Det narrativa perspektivet fokuserar främst på tonen i språket i både tal och skriven text, samt hur det framförs för att tillsammans skapa betydelse och mening för företaget (Gulbrandsen & Just, 2016:144).

The world is changing all around us. To continue to thrive as a business over the next ten years and beyond, we must look ahead, understand the trends and forces that will shape our business in the future and move swiftly to prepare for what’s to come. We must get ready for tomorrow today. That’s what our 2020 vision is all about. It creates a long-term destination for our business and provides us with a ”Roadmap” for winning together with our bottling partners. (The Coca-Cola Company, n.d.).

Detta är en berättelse publicerad på Coca Colas hemsida vilket är ett företag som aktivt använder berättelser som strategi (Gulbrandsen & Just, 2016:144). Detta är en strategisk berättelse då Coca Cola förmedlar vart företaget står idag, samt var de är påväg och hur de ska arbeta i framtiden (Coca Cola, 2019). ”Taste the feeling”, som gick under #TasteTheFeeling, är en kampanj som Coca Cola skapade 2016 för att levandegöra idén om att dricka en Coca Cola. Denna kampanj använder en historieberättande strategi för att främst avspegla de känslomässiga aspekterna och för att hylla upplevelsen av att dricka en kall Coca Cola (Coca Cola, 2019).

Ett narrativt perspektiv gör att fokus flyttas från ren och skär marknadsföring, till att istället presentera en intressant berättelse som i något avseende ska beröra mottagaren. Genom detta kan ett företag förmedla sina värderingar och skapa emotionella band till sina målgrupper. Detta kan också bidra till att en känsla av samhörighet skapas mellan organisationens medarbetare genom att värderingar, visioner och mål kommer på agendan, vilket i sin tur kan bidra till en stärkt organisationskultur. Denna strategi har således en dubbel funktion då strategin både används som marknadsföring men också till att sammansvetsa och ena företaget internt.

Ett annat företag som arbetar med denna form av marknadsföringsstrategi är glassföretaget Ben & Jerry. Detta företag är till övervägande del uppbyggt på sin historia, och det är också det som gör att de skiljer sig från andra glassvarumärken. De allra flesta som konsumerar glassen, och för den delen övriga, har nog hört talas om berättelsen om hur företaget grundades i en renoverad bensinmack i USA 1978. På deras hemsida finns en tidslinje där man i kronologisk ordning kan läsa om deras historia och utveckling (Ben & Jerry, 2019). Genom dessa olika strategier om hur företaget förmedlar dess historia går det att betrakta som att Ben & Jerry’s varumärke har personifieras genom att företaget har etablerat en egen personlighet, vilket i det långa loppet bidrar till att glassens försäljning ökar. Detta genom att konsumenter skapar en relation till varumärket och vill förknippa sig med det, och blir därför ett attraktivt och självklart val när konsumenten väl står i frysdisken och ska välja glass, trots det höga priset.

En skärmbild från Ben & Jerry’s hemsida där man kan se tidslinjen om företagets historia.

 

Referenser
Ben & Jerry. 2019. Om Oss
https://www.benjerry.se/om-oss
Coca Cola. 2019. Mission Vision Values
https://www.coca-colacompany.com/our-company/mission-vision-values
Coca Cola. 2019. Behind the music
https://www.coca-cola.se/stories/behindthemusic
Gulbrandsen, Ib Tunby & Just, Sine Nørholm. (2016). Strategizing communication: theory and practice. 1. edition. [Frederiksberg]: Samfundslitteratur

The Big Bang

21:17 onsdag 10 april 2019

Då var det dags för inlägg två av sex i denna bloggserie som handlar om strategisk kommunikation. Dagens inlägg kommer till en början att fokusera på Michael Porter’s femkraftsmodell som är synonymt med The Big Bang. Inte i det avseende att det var starten för livet på jorden, utan för att Porter kom med evolutionära teorier i hans bok ”Competitive Strategy” (Gulbrandsen & Just, 2016:68). Porter anser att det endast finns vissa strategier eller positioner på en marknad som är lönsamma för en organisation, och det är de som kan försvaras mot konkurrens. Porter hävdar därför att strategisk utformning bör ses som…

…attempts to achieve sustainable competitive advantage by preserving what is distinctive about a company. It means performing different activities from rivals, or performing similar activities in different ways. (Porter et al., 2011, p.3)

För att bestämma vilken strategi eller position en organisation borde/måste/kan inta på marknaden, är Porters femkraftsmodell ett bra verktyg. Modellen fungerar som en analytisk ram och bedömer hur hög konkurrensnivån är inom en bransch och vägleder på så sätt hur ett företag strategiskt kan placera sig i konkurrensen. De fem komponenterna är konkurrens från nya aktörer, leverantörers förhandlingsstyrka, kunders förhandlingsstyrka, substitut för produkten/tjänsten och konkurrens mellan befintliga aktörer. Den sistnämnda är den del i modellen som är påverkad och resultatet av övriga krafter i modellen. (Gulbrandsen & Just, 2016:69).

Konkurrensen på en befintlig marknad påverkas när ett nytt företag träder in, detta då det nya företaget vill inta en marknadsandel vilket pressar priser och kostnader hos övriga företag (Gulbrandsen & Just, 2016:70). Hur enkelt det är för ett nytt företag att träda in på en marknad påverkas av olika barriärer, vilket till exempel kan vara att stora resurser behövs för att bedriva verksamheten till att hitta ett företag som vill distribuera produkten. Om det finns flera alternativ att välja mellan för en konsument, blir konkurrensen mellan företagen högre än om det finns få alternativ (Gulbrandsen & Just, 2016:70f). Detta då få alternativ gör att köparen blir mer beroende av företaget och köparens makt blir därför låg. Finns det många alternativ att välja på är köparen oberoende av företaget och köpares makt blir hög. Om jag vill köpa en läskedryck kan jag välja mellan stora matvarubutiker som ICA och Coop till närbutiker som Circle K och Pressbyrån, i förhållande till om jag vill köpa en flaska vin då det endast finns Systembolaget som alternativ. Dock är inte detta en rättvis jämförelse då Systembolaget är ett monopol och har ensamrätt till försäljning av alkohol (Gulbrandsen & Just, 2016:79), men jag tycker att det är ett konkret exempel om hur detta förhållande mellan alternativ kan se ut.

Leverantörers förhandlingsstyrka innebär hur beroende en organisation är av en leverantör för att verksamheten ska fungera. Leverantörens kraft definieras därmed i hur många andra alternativ organisationen har att välja mellan (Gulbrandsen & Just, 2016:71). Om det finns många tänkbara leverantörer och företaget inte är beroende av leverantören kommer leverantörens förhandlingsstyrka vara låg. Vi tar hamburgerrestaurangen MAX som ett exempel för att beskriva detta ytterligare. MAX har positionerat sig genom att sälja mat bestående av svenska produkter och har tillsammans med Kronfågel tagit fram produkter som säljs i frysdisken och som dessutom belönats med utmärkelser (MAX, 2019). Kronfågel är således en viktig aktör då MAX byggt upp varumärket kring denna leverantör i och med svensk kyckling och dess position på marknaden, vilket gör att MAX är i en viss beroendeställning till denna leverantör. 

Ett substitut grundar sig i om en konsument kan ersätta en produkt eller tjänst med ett annat liknande alternativ. Om produkten eller tjänsten är lätt att byta ut, kan detta påverka ett företag genom förändrad prisnivå och andra villkor vilket i sin tur påverkar företagets lönsamhet (Gulbrandsen & Just, 2016:72). Coca Cola och Pepsi är exempel på produkter som verkar som substitut då dessa är nästintill identiska (enligt mig) och kan därför ersättas mot varandra. Om priset på Coca Cola skulle stiga, är det högst troligt att Pepsi’s försäljning skulle öka, och vice versa. Det som dock är viktigt att ha i åtanke är att konsumenter är olika styrda i denna fråga. Vissa människor är mer lojala ett specifikt varumärke än andra, och kan således inte tänka sig ett annat alternativ. Huruvida en produkt kan ersättas av ett substitut tror jag därför är starkt förknippat med företagets varumärkesarbete då det inte endast är skillnad i pris som avgör vilken produkt eller varumärke en konsument väljer, utan relationen till varumärket.

Konkurrensen mellan befintliga aktörer är den centrala delen i modellen och där graden av konkurrens inom en bransch bestäms genom summan av alla delar i modellen. Beroende på konkurrensnivån mellan olika företag kan en bransch påverkas och agera på olika sätt genom rabatterade priser, snabb introduktion av nya produkter, reklamkampanjer med en aggressiv karaktär eller genom förbättrad service (Gulbrandsen & Just, 2016:72f). Med utgångspunkt i dessa punkter går det att bedöma rådande konkurrens och hur branschen ser ut som helhet, om det till exempel råder en tillväxt eller en nedgång (Gulbrandsen & Just, 2016:73).

Porter’s femkraftsmodell ur boken ”Strategizing Communication”.

 

Referenser

Gulbrandsen, Ib Tunby & Just, Sine Nørholm. (2016). Strategizing communication: theory and practice. 1. edition. [Frederiksberg]: Samfundslitteratur
MAX. 2019. Max och Kronfågels kycklingburgare får utmärkelse
https://www.max.se/sv/Om-MAX/Presscenter/Max-och-Kronfagels-kycklingburgare-far-utmarkelse/

The five P’s

09:34 söndag 7 april 2019

Att vara strategisk är ett luddigt begrepp, och desto mer man tänker på det, desto mer svårdefinierat blir det. Vart går egentligen gränsen för vad som anses vara strategiskt och inte? Är det en strategi i sig att inte ha en strategi? Och gör det i det långa loppet till att man ändå blir ostrategisk? Å andra sidan, kan för strikta strategier göra att processer blir ineffektiva och mer komplexa genom att man får tunnelseende och tappar helikopterperspektivet för olika situationer?

I artikeln ”Defining Strategic Communication” går Kirk Hallahan, Derina Holtzhausen, Betteke van Ruler, Dejan Verčič och Krishnamurthy Sriramesh (2007) in mer på begreppet strategisk kommunikation. De tar upp olika kommunikationsmodeller i artikeln, bland annat Shannon & Weavers berömda transmissionsmodell som ses vara en envägsmodell av kommunikation. Denna modell är kritiserad då modellen inte tar hänsyn till mottagaren i processen. En annan modell de skriver om är den interaktiva kommunikationsmodell som hävdar att kommunikation innebär skapande och utbyte av mening mellan parter i en kommunikationsprocess. Denna modell är lik den rituella kommunikationsmodellen som ser kommunikation som en symbolisk process där verklighet skapas, underhålls, repareras och omvandlas. Fram till slutet av 1900-talet användes Shannon & Weavers modell som grund i många organisationer, detta då chefer ansåg att kommunikation endast behövde strömma nedåt till medarbetarna som skulle lyda order. Idag är kommunikationsforskare överens om att kommunikation är mer än envägsöverföring. Och det är väl just detta, som gör att organisationer idag har strategier och arbetar strategiskt, då det inte längre är accepterat att sända ut information av eget intresse utan hänsyn till mottagandet. Idag upprättar organisationer kriskommunikationsplaner, ifall mottagandet inte skulle tas emot som önskat så ska detta kunna hanteras på ett korrekt sätt för att minimera skadan för varumärket. Dock låter det enklare i teorin än vad det är i praktiken, då det aldrig går att förutspå mottagarnas reaktioner som dessutom kan komma att spridas lavinartat i sociala kanaler.

“Our communication strategy is to, well, not have one”

Följande citat kommer ur “Strategizing Communication” (Gulbrandsen & Just, 2016:17) vilket jag tycker är ett tänkvärt citat. Sanningen är att organisationen det handlar om i citatet har dokument om kommunikationsstrategier, men hela poängen är att strategierna inte används då verkligheten sällan utspelar som man tänkt sig. Det går att skapa strategiska kommunikationsplaner om förutsägbara och tänkbara händelser samt reaktioner, men det är i slutändan omöjligt att förutspå målgruppens reaktion och i vilken riktning saker och ting kommer att urarta sig (Gulbrandsen & Just, 2016:17). Det är därför svårt att gardera att planerade strategier kan tillämpas och fungera i alla situationer, men att det givetvis kan underlätta hanteringen. En strategi är inte en slutprodukt, utan en levande process (Gulbrandsen & Just, 2016:18). Jag tror att det är viktigt att ha detta i åtanke, att det inte går att låsa sig fast i tanken till en viss mall, utan att anpassa strategier och kommunikationsinsatser efter varje enskild situation.


The five P’s

Det finns fem P:n inom strategisk kommunikation vilka är strategisk kommunikation som plan, strategisk kommunikation som trick, strategisk kommunikation som mönster, strategisk kommunikation som position och strategisk kommunikation som perspektiv (Gulbrandsen & Just, 2016:32ff). Genom att tillämpa dessa P:n kan organisationer skapa och utveckla strategier som är både framgångsrika och hållbara i sin kommunikation. Ett företag som använder strategisk kommunikation som mönster är ICA. Varje reklamfilm är inspelad i liknande lokaler och miljöer, och innehåller samma skådespelare med vita rockar. Till och med ljussättningen är liknande i varje film. Samtliga filmer har samma upplägg med varor som skymtas på ett något diskret men tydligt sätt, samtidigt som filmerna har en humoristisk och lättsam ton. Reklamfilmerna har sänts i TV i över 15 år och har bland annat vunnit fyra guldägg och ett titanägg (ICA, 2019). Genom dessa faktorer och den långa och kontinuerliga sändningstiden i TV, har ICA skapat en stark igenkänning hos konsumenterna (Gulbrandsen & Just, 2016:40). ICA kommunicerar på ett sätt som människor känner igen vilket gör att ICA har skapat ett framgångsrikt mönster i sin kommunikation.

 

Referenser

Four PR. 2019. Swebus hånar SJ i kampanj
http://www.fourpr.se/2011/12/13/swebus-hanar-sj-i-kampanj/
Gulbrandsen, Ib Tunby & Just, Sine Nørholm. (2016). Strategizing communication: theory and practice. 1. edition. [Frederiksberg]: Samfundslitteratur
ICA. 2019. ICAs reklamfilm firar 15 år
https://www.icagruppen.se/arkiv/pressmeddelandearkiv/2016/icas-reklamfilm-firar-15-ar/
Kirk Hallahan , Derina Holtzhausen , Betteke van Ruler , Dejan Verčič &
Krishnamurthy Sriramesh (2007) Defining Strategic Communication, INTERNATIONAL JOURNAL
OF STRATEGIC COMMUNICATION, 1:1, 3-35, DOI: 10.1080/15531180701285244

Strategizing Communication

10:19 lördag 6 april 2019

Efter 10 veckors praktik är vi åter tillbaka i skolan igen! Ärligt talat känns det lite surt att börja studera igen, jag trivdes såå bra på min praktikplats! Förra veckan hade vi praktikseminarium både måndag och tisdag. Det var spännande att höra hur alla hade haft det, de allra flesta verkade nöjda och många nya erfarenheter rikare! I onsdags började vi den nya kursen, strategisk kommunikation B. Den tidigare kursen, strategisk kommunikation A, var nog den kurs som jag tyckte var roligast under första året så jag har höga förväntningar. Vi har fått i uppgift att skriva sex blogginlägg med olika teman som har utgångspunkt i boken ”Strategizing Communication”, som sedan även ska kopplas till en händelse i branschen eller i samhället. Så, kommande sex inlägg kommer alltså att handla om detta, jag hoppas kunna bidra med lite spännande läsning! 🙂

Petter Stordalen

13:47 fredag 1 mars 2019

Igår fick jag följa med på invigningen av det nya Nordic Choice hotellet som ska byggas i Sundsvall vid Ågläntan! Petter Stordalen var givetvis på plats och tog första spadtaget med grävmaskinen vilket var väldigt underhållande! 😉 Han hade som en egen lite show och vilken energi han spred! En sak han sa som fastnade hos mig var ”Jag älskar att se byggkranar, för då vet jag att det är utveckling på gång”, jag tror att många, inklusive jag själv, tycker det är lite jobbigt och omständigt när det byggs för man måste köra andra vägar, det bullrar och allt annat som kommer till. Det är lätt att alla fördelar glöms bort i irritationen. Men, det innebär faktiskt också att det är något nytt, som är bättre, på gång! Vi ska vara tacksamma över att vi bor i en stad som väljer att satsa och utvecklas!

E-handelsdagen

15:38 torsdag 4 oktober 2018

Dock fel företagsnamn!

Igår var jag på E-handelsdagen som höll till på Södra Berget! Dagen var fullspäckad med flera duktiga och inspirerande föreläsare där gemensamma temat var e-handel och digitala kanaler. En av höjdpunkterna var Boris Lennerhov, Gekås Ullareds VD, som höll en föreläsning om Ullareds resa och hur de arbetat för att behålla deras koncept trots den ökade e-handeln som är ett stort hot! Jag kom hem med mycket inspiration, tankar och funderingar som jag kommer att bära med mig i mitt jobb. Nu är det dock dags att plugga, imorgon väntas tenta i vetenskaplig metod!